Smått och gott om gamla Hjo

Från 1560 tillhörde Hjo Vadstena län som Gustav Vasas son Magnus fick. Denne Magnus har gett namn till Hertig Magnus gata. Hans bror Johan III var den som anlade en storslagen hamn i Hjo – en lång brygga ut i sjön strax söder om Hjoåns mynning. Den var så kraftigt tilltagen att det kunde rymmas flera större båtar från 20 till 30 skeppunds dräkt (3,4 ton till 5,1 ton).

Den tidigare kyrkan som brann ner 1794 låg troligen där prästgården nu ligger. När huset på Regeringsgatan 5 byggdes hittades, på några meters djup, rester av branden.

Rådhuset låg under en tid, fram till 1864, vid tomt 56, huset mittemot västra tullstugan tomt 77. I nuvarande nordöstra hörnet av kyrkogården, på ”Skole-tomt”.Rådhuset användes för tingssammanträden och den sista verksamheten var som fattighus, Hjo Sparbank hade sin första lokal. Där fanns en klocka med årtalet 1721 som ska finnas kvar. Huset revs 1897.

År 1582 utfärdade kungen ett brev som sa att all räntespannmål skulle mätas enligt ”Hjo kopparskäppa”.

I mitten av 1600-talet startade postgången mellan Hjo och Skövde på initiativ av borgmästare Nils Mauritzson. Han var mån om sin stad och var mycket arbetssam och förståndig. Han förbättrade även pedagogin.

I början av 1700-talet var borgarna i Hjo flitiga med att skriva till kungen, de ville ha ensamrätt på att frakta resande till Östgötasidan men fick nej. De ville förbjuda bönderna ha driva handel och hantverk utanför tullarna. De tyckte bönderna skulle leva av sin egen näring och jordbruket.

Kriget gjorde att arbetskraft försvann och kvar fanns kvinnor, barn och gamla orkeslösa gubbar. Lite hjälp fick Hjo av de tjugofem kosacker som togs till fånga vid Narva år 1700. 700 fångar hade transporterats till Stoclholm och Visingsö. De levde inte så länge på grund av sjukdomar och svårigheter. När de sedan dog ansågs de inte värdiga att begravas i vigd jord utan de begravdes i en sandkulle strax utanför södra tullporten som fick namnet Kosackbacken (vid Sjöbacka). Denna är numera borta och vid grävningar fann man gamla benrester efter fångarna. Månljusa nätter, då dimslöjorna stiger över vattenytan kan man se dem rida bort över sjön österut, mot hemlandet.

I februari 1711 var fattigdomen stor på grund av den ena krigsskatten efter den andra, näringslivets verksamhet gick ner, maten blev sämre och sämre och som en följd av detta kom pesten. Värst drabbades Fågelås först efter fred 1721 började handeln och hantverket att blomstra igen.

I mitten av 1700-talet bodde 325 personer i Hjo, 86 män, 22 hustrur, 121 minderåriga, överåriga 51, drängar 5, pigor 13, resten övriga.

1873 fanns fyra hus och tre magasin norr om Hjoån, Idun, Bellevue och Hamnstugan och…

1860 hade Hjo 1164 invånare, här fanns femton handlande. Södra gatan, sedan kallad Södra Långgatan och nu Långgatan. Staden synes ha en lysande framtid och var större än många närliggande städer som Skövde och Tidaholm men så byggdes stambanan och Hjo hamnade lite vid sidan om och tappade i fart. I början av 1830-talet fanns ett femtiotal mästerhantverkare i Hjo.

Vatten fick hämtas vid brunnen på torget, vid skolbryggan eller hos någon granne som hade gårdspump.
Torghandlare höll sig varma genom att stoppa sidor av Hjo Tidning i skor och under kläder, just denna tidnings sidor var ovanligt tjocka och därför bar som skydd för kylan.

På Långgatan fanns en som hade skjutsstation, kor och mjölk att sälja.

Det fanns stall hos Harbäcks, Sjöstedts, Bohlins och Grå-Anders.

Lite stadshistoriska händelser

1889 fick de första rikstelefon, enkeltrådigt med 20 abonnenter så telefonisterna kunde lyssna på alla samtal. 1892 blev det dubbeltrådiga linjer och avlyssning kunde inte längre ske.

Hjo telefon- och telegrafstation låg en liten bit in på Regeringsgatan i Rådhusgården. Den västra byggnaden kallas rådhuset och i östra byggnaden inrättas 1889 Hjo telefon- och telegrafstation. 1864 var Charlotta “Lotten” Lagerberg föreståndare för Hjo telegrafstation, som första kvinna i Sverige då yrket öppnas upp för kvinnor 1863. Hennes första elever är Ellen och Hildegard Goldkuhl. 

Den första telefonstationen inryms på vinden ovanför rådhuset och 15-åriga Hildegard får jobbet som telefonist, med hjälp av sin 10-åriga syster sköter hon hela stationen. Lönen är på 18-20 kr i månaden. Det finns 20 abonnenter i staden och då telefonnätet är enkeltrådigt hörs samtalen över från ena linjen till den andra, 1892 löser de detta problem genom att 

, s 240 GB

1902 fick staden 40 gatubelysningar.

Bellevue var 1870 bostad åt löjtnant Ekstedt

Källor: Guldkroksbygden, Östra Kåkinds härad genom tiderna, Kvinnor i Hjo