Sjöstedts – välkända Hjobor

Trädgårdsgatan 2, Lars Bengtsgården – bostad på övervåning och lager på nedervåningen – som inte brann ner

Tre bröder Sjöstedt kom till Hjo på 1840-talet. De kom att påverka Hjos utveckling på många sätt – handeln, badhuset, järnvägen, bryggeriet, Hjo Mekaniska, m m. En av dem fick en son som kom att kallas Kungen av Hjo.

De kom till Lars Bengtsgården som var en 1700-talsgård på västra sidan från Kyrkogatan till Torggatan. Troligen byggdes huset av bygg- och murarmästare Johan Bergman född 1772. Familjens dotter Catharina Margareta gifte sig 1825 med handlaren Carl Forsell född 1797 i Jönköping, 1828 startade han handelsboden efter att ha haft en handelsbod i Jönköping. Hans far var också handlare.

torggatan sjöstedt
Emma Gustafva Sjöstedt född Forsell

Carl Forsell dog 1837 och deras dotter Emma Gustava Forsell gifte sig 1846 med Gustaf Sjöstedt född 1822 i Skara, som flyttat till gården 1842. Hans bröder flyttade sedan hit runt 1846. 1849 flyttade Gustaf och Emma vidare till Grenabo Säteri. I Lars Bengtsgården bodde därefter alltså bröderna Sjöstedt Carl Henrik född 1821, Anton född 1824 (flyttar sedan) och Adolf född 1831 (bodbetjänt).

Gustaf Sjöstedt 1822-1898

Gustaf överlät affären till sina bröder och ägnade sig bland annat åt lantbruk. Gustafs bröder Carl Henrik född 1821 och Anton född 1824 i Skara erhöll burskap å diversehandel och de kunde ta över verksamheten 1848.

Gustaf var possessionat (innehavare av större lantegendomar) och Hjos störste grosshandlare. Gustaf var alltså den som startade Sjöstedtseran i Hjo.

Gustaf bodde först på Trädgårdsgatan 2 och ägde sedan husen på Kyrkogatan 2-4

Handlare Anton Sjöstedt
Bodbetjänt Adolf Sjöstedt
Rådman, bokhållare och handlare
Carl Henrik Sjöstedt
Gustaf Sjöstedt

Gustavs bror Carl Henrik var handlare och bokhållare. Han var gift med Elisabeth Maria Renstierna född 1825 i Berg. De hade barnen Carl Rudolf född 1857, Max Helmer (Kungen av Hjo) född 1860 och Nanny Maria född 1863. Anton Sjöstedt flyttade till Norrland 1862.

På gården fanns ladugård och logbyggnader. Carl Henrik var också jordbrukare och hade också ett stall där landsbygdskunderna kunde ha sina hästar. Carl Henrik och frun dog 1912.

Allt utom bostadshuset brann ner 1938. Bottenvåningen var lager och övervåning bostad.

Hjo Mekaniska verkstad

Mer om den förste av bröderna i Hjo – Gustaf Sjöstedt
Han var nog främst en energisk affärsman, rastlös och kanske lite av en entreprenör. Han brann för sitt lantbruk i Grenabo. Intresset för djur och natur var stort och i barndomen brukade han stoppa upp fåglar vilket han sedan även lärde sina barn. Hans livsidé om en kurort möjliggjorde kuranstaltens tillkomst. Hans son fick en gång följa med pappa till Källebo för att titta på vattenflödena av kallt och kristallklart vatten som vällde upp. När sonen lekte med en läderbåt i vattnet hörde han pappan berätta att en vattenledning skulle anläggas härifrån till torget och att ett badhus skulle byggas. Pappa Gustaf var då 56 år.

Han var även den som såg till att järnvägen byggdes, han ägde Hjo Mekaniska vid Hjo-ån som startade 1867 med cirka tjugofem anställda. Han ägde den tillsammans med Joh. Persson fram till troligen mellan 1881-1887. Den senare fabriken (år 1901) låg mer österut vid en av de anlagda dammarna. Verksamheten benämndes omkring 1880 som ”Strömsdal gjuteri & mekanisk verkstad.” Gustav ansökte hos staden att få ”öppna försäljningslokal av artiklar från sin verkstads produktion”. 1899 förvärvade bröderna Karl och Viktor Smedberg fabriken. Gustaf ägde också en firma för handel med spannmål, foder, och gödningsämnen. Firman grundades på 1850-talet och drevs av Gustaf Sjöstedt. 1879 övertog Helmer Sjöstedt rörelsen.

Gustaf var också vd för Hjo-Stenstorps Järnväg och ordförande i fattigvården i 25 år. Han ömmade för de som hade det svårt men han tog helt avstånd från lättja och liknöjdhet. Gustaf var stadens förste brandchef och försökte förbättra brandväsendet.

Tidigt 1800-tal anlades två brännerier vid Hjoån. Stora Bränneriet och Lilla Västra Bränneriet vid åns källsprång. 1845 ägdes det av Gustav Sjöstedt. Omkring 1870 etablerades Hjo Bryggeri. Det var ett brännvinsbränneri och bryggeri. Gustaf ägde bryggeriet en följd av år. Bryggeribyggnaderna som var uppförda av trä hade en säregen utformning, bl.a. den stora byggnad som kallades Skeppet.

Bryggeriägaren Per Alexander Forsell (tomt 61) flyttade till Stockholm 1852, var ett tag på ett bryggeri utanför Örebro innan han kom tillbaka till Hjo och tog över bryggeriet.

Kanske var det så att hans svåger ingenjören och bryggmästaren Per Alexander Forsell som bodde på Långgatan 9, fick möjlighet att köpa Hjo Bryggeri av Gustaf Sjöstedt. Forsell blev sedan den som var mest förknippad med bryggeriet. Per Forsell sålde sedan till Pripps.

Byggnaderna revs 1973 i samband med att bryggeriverksamheten upphört. Kvar fanns länge en jordkällare av den större storleken där man förvarade de törstsläckande vätskorna.

Emma Forsell

Emma Forsell Sjöstedt diktade ibland och hade skrivit en sång som hon sjöng tillsammans barnen då de skulle fira pappa på födelsedagen den 10 december:

Vakna upp, vakna upp
Det är glädje i byn
Ty vår fader idag fyller år
Ej är blommor på mark
Ej lärksång i skyn
men vårt hjärta av tacksamhet slår!
Vår enkla, vår hjärtliga hyllning tag,
ty idag, det är ju din högtidsdag!
Hurra! Hurra! Hurra!
Lycka till, lycka till
Du älskade far
Som har kärlek till vakt vid din dörr.

Kyrkogatan 2 och 4 som Gustaf Sjöstedt ägde

Gustaf tyckte om naturen och att jaga så han arrenderade stora delar av Hökensås väster om Hjo. Kanske tog han ut sig lite för mycket, mer än en gång reste han han med häst och vagn och kom ibland hem ”kall som en istapp” – det skulle en karl klara, tyckte han. Han föraktade pjunkighet (att gnälla översmåsaker). En magåkomma tvingade honom senare i livet att bära neptunigördel (ett våt-värmande omslag runt omkring bukregionen (från bröstkorgens undre del). Bäst anlades den med tillhjälp av en enkom förfärdigad binda av linne samt en mjuk sjal.

Gustaf Sjöstedts familj bestod av hustru Emma Gustava Forsell född 1829 och tio barn: Gustav Robert, Maria Lovisa, Ernst Adolf, Anna Katharina, Gustaf Bernhard, Karl Mathias, Ellen Gustava, Sten Fredrik Emanuel, Bror Yngve. Barnen älskade sin uppoffrande far. Om barnen inte fick så bra betyg sa han: Nåja, det får väl bli bättre nästa gång, det viktigaste är att seder och uppförande är bra.

G Sjöstedts familj



En gång när han som trettonåring fick lite sämre betyg och fick förflyttning med förbehåll, ville han inte åka med i skjutsen hem. Han valde att gå från Varnhem till Skara och kom framsmygande på gården nästkommande dag – ropen rungade: Gustaf kommer! Pappan rusade ut och tog honom i famn och bar honom jublande i sina armar.

Gustaf var mycket kärleksfull men klemade aldrig med sina barn. Där fanns regler som skulle följas. Emma var god och glad och småsjöng ofta i sina sysslor. Hon var en av få som aldrig hade någon ovän. Gustaf dog 1889. Emma flyttade till villa Solhem på Floragatan som de byggt. Hon dog 1915.

Solhem på Floragatan

Carl Henriks son Max Helmer Sjöstedt – ”Kungen av Hjo”

Han ansågs på sin tid vara rikast i Hjo – grosshandlare Max Helmer Sjöstedt, han var född 1860. Han drev partihandel med spannmål och foder, 1883 fick han generalagenturen för Vulcans Tändsticksfabrik. Han hade flera styrelseuppdrag, huvudredare för Ångbåtsbolaget Hjo-Hästholmen, delägare i Badanstalten, ägare till Hjo Bryggeri och två speceriaffärer m.m. Han var mycket mån om att göra Hjo till en trivsam stad och det är tack vare honom att badparken överlevde trots de svåra nedgångsåren i verksamheten. 1912 startade han Aktiebolaget Hjo Bank.



Han var elegant med sina små välvårdade mustascher på överläppen, resligt spänstig och rakryggad. Han hälsade artigt fast lite aristokratiskt avmätt.

Butiken på Trädgårdsgatan/Torggatan
1913 tog den äldste trotjänaren Alfred Elfström över butiken. Han dog året därpå så sonen till Carl Sjöstedt – Max Helmer Sjöstedt född 1860 – tog vid efter att ha fått den via testamentet efter Elfström. Helmer hade flera syskon Fredrika Adolfina född 1853 (kassör) Nanny Maria född 1863 som flyttade till Falköping och Karl Rudolf född 1857 som flyttade 1884.

I Hjo tidning kunde läsas: I affären såldes praktiskt taget allt möjligt. Sockertoppar slogs i önskade storlekar, Carnegis porter, Teilmanns viner i alla möjliga kvaliteter från champagne till pickardon. Där fanns hästskor, trätofflor, kemikalier, oljor mest fotogen, lampor med billiga oljehus och lampglas som det såldes mycket av. Janes testamente – ett förstklassigt medel mot alla sjukdomar.

Voltakors – två kors av tennplåt som korsade varandra med en röd flanellbit emellan – helbrägdagörande för dem med reumatism. Den doppades i sprit och hängde det om hasen, nere på själva kroppen och under det flanellen torkade av kroppsvärmen ”utvecklades elektriska strömmar” enligt bruksanvisningen ”storartat helbrägdagörande”. Där fanns Rigabalsam och 1880 kom cigaretten – Duke of Hurrham” genom cirkusarbetare och tattare.

Palttobak fanns att köpa i kakor och röktes i kritpipor. Cigarrer i två kvaliteter, den billiga kallades ”Gröna Nöden” Vikings högglans till spisar och skor. Här fanns Gamlestadens vävnader, garner från Ahlafors. I lagret fanns ett ankare vin, tunnor med slofetsill (Stor och fylld av mjölke eller rom. Utmärkt till steksill) och islandssill, ett far såpa,  ett fat sirap, en tunna kabiljo – väldigt salt – ett par famnar lutfisk. Här fanns ett vinglas som alla fick dricka ur vilket var populärt hos gästerna trots att det aldrig diskades. Från lagerrummet ledden en utsliten trappa upp till den ogolvade vinden som var lager för tapeter, tågvirke som luktade tjära, mandel, russin, snus och en stor hylla med trasmattetyger i alla kulörer.

Man slog in jäst, sill och kabeljo i gamla affärsbrev och tidningspapper, de användes också till att rulla strutar, kryddor och karameller.

Man kunde också köpa dynamit, polerkrut och fängkrut och sprängkrut i kulor. Så småningom kunde man även löpa tändtråd. Vid påsk köpte småpojkarna 10 öre krut till sin smällare. Det fanns några få fyrverkeripjäser – tåssor. Polisen gillade inte dessa pjäser.

Det var en fin affär eftersom man kunder köpa krut. I butiken blev man allt väl bemött. Om det blev för kallt i butiken kunde an värma sig på kontoret vid en osande kamin som eldades med stsickebacke. Där var trivsel trots gammalmodiga seder och bruk.

Helmer Sjöstedt flyttade till Torget, Storegården, 32 B 1903 med hustru Olga Maria Berg född 1873 i Stockholm och barnen Ellie Maria Elisabet född 1905, Carl Helmer Stellan född 1907 från tomt 61,62 Torggatan 4, Trädgårdsgatan 2.

1920 överläts firman till Oscar Johansson, också en anställd.

Efter branden 1938